Bolåneräntor och bankers miljonvinster

Alla i Sverige och i var omvärld har påverkats av lågkonjunkturens förödande ekonomiska konsekvenser. Sveriges öppna ekonomi möjliggör internationell handel med andra länder; både export och import. På grund av en globaliserad värld måste Sverige följa den internationella styrräntan för att handla med andra länder i gengäld. När styrräntan ökar globalt ökar även den inhemska styrräntan. Det gör att marknadsräntan ökar, vilket ökar bankers olika räntor som rör låntagare. Ett mål för Sveriges och internationella penningpolitiska institutioner är att höja prissättning på varor och tjänster så att köpkraften minskar. Detta resulterar i en minskad inflation.

De ekonomiska konsekvenser som förekommer under en lågkonjunktur och recession är minst sagt svåra att hantera för privatpersoner. Inte minst för låntagare som antingen sparar pengar eller måste betala av ett lån. Bankerna har gått med miljonvinster för att styrräntan har ökat i takt mot inflationen. De vinner alltså på att höja räntorna på låntagares pengar. Varför ska man då lita på bankernas försök att möjliggöra mer ekonomisk stabilitet när resultatet blir det omvända?

Min bakgrund beskriver ett hjärtskärande ekonomiskt problem som måste åtgärdas. Politikerna i dagens läge kan förändra situationen med att reglera bankernas tillgång till låntagares pengar. De kan inte förändra styrräntans läge.
Om man äger en bostadsrätt ska man få bo kvar där oberoende ekonomisk situation. Därför menar jag att man även ska implementera ett räntetak som räntegolv för Sveriges bolåneräntor. Ett räntetak är en "…garanti för räntekostnaden för bolån som innebär att även om marknadsräntan går upp så betalar du aldrig mer än den fastställda räntan – det vill säga taket" (Lånekoll, 2022). Svenska medborgare går här inte i ekonomisk konkurs och måste flytta ifrån sin bostadsrätt bara för att det är för dyrt att bo där just nu.
Å andra sidan hävdar vissa privatekonomer att om man möjliggör mer köpkraft för låntagare kommer de börja konsumera i större utsträckning i stället. Man har sätt att under coronapandemin var folk tvungna att stanna hemma i större utsträckning. Här sparade människor pengar bara för att de var hemma. Jag anser inte att man ska sätta pristak på annat än bolånen, då det även är viktigt att följa konjunkturläget.

I slutet av första världskriget var Frankrike inte nöjda med Tysklands fördröjande skuld. Franska trupper stormade därför in i Tyskland och ockuperade kolgruvor och annan vinstdrivande industri. Intäkterna från tysk industri dalade och den inhemska tyska valutan minskade. Tyskar konsumerade ovetande varor och tjänster i samma takt som förr. Den tyska valutan minskar i den utsträckning folk konsumerar. Det i sin tur skapar hyperinflation vilket fortsätter öka prissättning på varor och tjänster. Till slut är prissättningen så hög att tyska konsumenter till slut inte kan köpa livsviktiga matvaror, exempelvis. Det i sig leder till ökad fattigdom och arbetslöshet.

I andra inlägg kommer jag fortsätta med bostadsmarknadens många kriser och brister för tillfället. Andra teman som behandlas där är bostadsbrist och förhöjda sparräntor.