Rusningstrafik bör vara ett föråldrat uttryck - en krönika

Nu närmar sig sommaren sitt slut och alla ska till jobbet. Visst är det skönt att komma tillbaka till rutiner. Man tar hösten som en andra chans att vända om och göra rätt för sig. Träningar, matlådor, även transporter ökar i mängder. Barn ska köras till fotbollsträningar och simlektioner.

"Höjd utbildningsnivå, ökad social rörlighet, höjd levnadsstandard, ekonomisk tillväxt, teknikens utveckling och välfärdsstatens utbyggnad". Allt detta karakteriserar den växande övre medelklass vi har i svensk arbetsmarknad idag. Klyftorna ökar tillsammans med höga utsläpp.

Finns det, då, ett samband mellan utseendet av Sveriges arbetsmarknad och de ökade utsläppen?

Ett samband mellan ökande klasskillnader och förhöjda CO2-värden kan absolut korrelera med varandra. För att försöka förstå detta samband behöver vi få en inblick i den svenska arbetsmarknaden samt den utsläppsrapport vi har i dagsläget.

Miljön står på spel!

Den första frågan jag vill ställa är; hur stor andel av den totala transporten kommer från personbilar i Sverige över tid?

Fig.1: Graf över CO2-utsläpp kontra personbilars utsläpp 1990-2022

Nedan visas en graf över CO2-utsläpp kontra personbilars utsläpp 1990-2022 (prel.). Naturvårdsverket visar på en nedåtgående trend under pandemin av utsläppsgaser vid år 2020. Det indikerar att en större del personer som har privata personbilar inte, under större utsträckning, åker bil lika mycket. Vi vet att en större majoritet som har personbilar måste ha ett stort ekonomiskt kapital för att klara av bilkostnader som bilförsäkring, bränsle, m.m. Därav blir min slutsats att pandemin utgav ett positiv resultat av CO2-ustläpp, då själva utsläppen minskade.

Från ett miljöperspektiv visar rapporten från Naturvårdsverket de konsekvenser som skapas vid bilåkande. Vi vet vad konsekvenserna är. De blir bara fler och grövre. De konkreta bevis som presenteras pekar på en mer omfattande klimatkris. Det finns hundratals artiklar och ren fakta att tillgå - varför gör vi inget aktivt åt problemet?

En digitaliserad arbetsplats

Klasskillnader har alltid förekommit på arbetsmarknaden. Det som börjar bli intressant är hur klasser ändras i förhållande till varandra. Enligt Svensk ordbok (2021) innebär en social klass en "... grupp av företeelser som kan avgränsas genom likartad grad av väsentliga egenskaper." De "väsentliga egenskaper" jag är ute efter handlar om vad man tjänar. Det är ju vedertaget att en övre medelklass tjänar mer i vårt samhälle. En stor majoritet av gruppen ifråga investerar i självstudier och har etablerade meriter. Duktiga och smarta tjänstemedarbetare som arbetar inom tech- som industribranscher.

Med dessa antaganden kan man generalisera att den övre medelklassen har exempelvis datorer som arbetsverktyg. Det blir därför mycket lättare för de att jobba självständigt och ostört i hemmakontoren eller vardagsrummen.

Multinationella organisationer är därför en stor arbetsplats för höginkomsttagare. Organisationen i fråga samordnas oftast via digitala träffar. Det som börjar blir problematiskt här är att företag och dylika organisationer ökar i mandat ekonomiskt; enligt Tt.se har dessa branscher "...ökat mest i bemanning det första halvåret 2023" (2023).

Såklart är det inte enbart kontorsarbetare som tar sig till jobbet dagligen. Vi har en arbetsmarknad som även präglas av sjuksköterskor som läkare, butiksmedarbetare och restaurangpersonal.

Långa pendlingsresor till dylika arbetsplatser kan vara väsentligt om man bor i periferiområdet utanför stan. Det finns alltid undantag.

Det som eftersträvas i denna krönika handlar om en förändring av den grupp i dagens samhälle som kan jobba hemifrån. De som har disciplinen, erfarenheten och tron. Med den inställningen tror jag på ett längre kliv in i klimatpolitiken. En annan synvinkel.

Vi måste fråga oss själva: hur stor del av svensk arbetskraft måste till jobbet dagligen? Är det värt konsekvenserna som orsakar ännu mer miljöpåverkan?

Med det sagt anser jag att sambandet mellan en ökning av växthusgaser och den övre medelklassen är högst tydlig. Två huvudargument har presenterats; Miljön står på spel! behandlar de ökande konsekvenserna av att köra bil till kontorsjobbet. Den digitaliserade arbetsplatsen kräver en mer allmän policy för hemmasittande kontorsarbetare. Avslutningsvis presenteras även motpoler för arbetare som exempelvis måste till arbetsplatsen.

Där tillkommer en avslutande fråga; hur stor del av svensk arbetskraft måste till jobbet dagligen?

BIBLIOGRAFI:

Göran Ahrne, G., & Suhonen, D. (2015). Klassamhällets återkomst och behovet av en ny analys. Klass I Sverige, 59, 6–7.

Naturvårdsverket. (2022). Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser. Naturvardsverket.se. Retrieved August 25, 2023, from https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/.

klass | SO | svenska.se. (n.d.-b). https://svenska.se/%20so/?id=139083&pz=7.